Smeden (Deutsch Übersetzung)

Advertisements
Schwedisch

Smeden

Jag drömde jag gick i en kolmörk skog,
men likt järn tycktes kronornas valv,
och en underlig vind genom valvet drog,
ty det susade ej, det skalv.
 
Och på stigen jag gick var ej gräs men sot
och det ljöd liksom tramp av folk
och det var som ett dovt och förbittrat knot
och som rassel av svärd mot dolk.
 
Och jag drömde en tanke av sällsam form:
det är Järnskog och Ulvdalens nejd
och de ljuden jag hör föra bud om storm
och de väldiga makternas fejd!
 
Då klingade gällt i ett nattskumt hult
som en hammares vreda hugg
och av stigande gnistor var valvet fullt
och det sken från en smedjas glugg.
 
Jag gick fram för att se, men allt jag såg
var en knotig och årbräckt smed,
och hans hår var vilt och hans panna låg
och hans rygg var krokig och sned.
 
Och jag tänkte med växande sinnesro:
Det är endast en arbetsträl,
en av trälarnas folk som i källrar bo
under herrarnas trampande häl.
 
Blott en nutida smed, vilken smider en plog,
det var intet med makternas fejd,
det var dröm, det är endast en vanlig skog,
blott en skog i en fredlig nejd.
 
Då reste sig smeden, hans växt blev hög
och gestalten blev ädel och rak
och den väldiga armen med hammarn flög
över skuldran mot smedjans tak.
 
Och då såg jag den mäktige Alfens drag,
det var Vaulunder, Ivaldes son,
och tungt som ett fjäll föll hammarens slag
och som åskan var slagets dån.
 
Han har smitt som en träl under tusen år,
men han smider på hämndens svärd,
som skall härja, när striden om Asgård står,
genom gudarnas fallande värld.
 
*
 
När jag vände mig om, var ej skogen sig lik,
ty den var som ett järnsmitt hus
och det var som jag gick i en mörk fabrik
bland de välvande hjulens brus.
 
Och det rasslade vasst liksom svärd mot dolk
och likt sot tycktes väggar och valv,
och jag gick ibland mörkt och förbittrat folk
och det väldiga huset skalv.
 
Von Klaus Utschick am Sa, 08/12/2018 - 22:30 eingetragen
Align paragraphs
Deutsch Übersetzung (metered, poetic, rhyming, singable)

Der Schmied

Ich träumte, ich ging im kohlschwarzen Wald,
er glich einem eisernen Bau,
es wehte ein Wind, zugleich glühend und kalt,
wie ein Beben der Erde, so rauh.
 
Kein Gras war zu sehn, nur Schlacke und Ruß,
und es klang wie Getrampel von Volk,
und dumpf wie ein bitter gemurmelter Gruß
und Gerassel von Schwert gegen Dolch.
 
Es war Ahnung von Kampfgewühl und von Streit,
tief im Ulvdal und Eisenwald,
ein Stürmen und Klingen, verkündigend weit:
Hier ist Fehde der Mächtigen bald.
 
Da gellte es hell in dem dunklen Gefild
wie von Hämmern mit zornigem Schlag,
und von fliegenden Funken der Wald war erfüllt
wie vom Schlot einer Schmiede im Hag.
 
Ich näherte mich und sah in dem Licht
einen altersgebeugten Greis,
und wild war sein Haar und grau sein Gesicht,
und sein Rücken gekrümmt und voll Schweiß.
 
Und ich dachte leichthin: Ein Knecht ist es nur,
ein alter, zermürbter Schmied,
der haust in der Hütte in nebliger Flur
unter Herren mit herrischem Tritt.
 
Nur ein Schmied unsrer Zeit, der schmiedet den Pflug?
Nicht Waffen für Fehde es gilt?
Nur ein Blendwerk, ein Traum, ein Sinnentrug,
nur ein Wald und ein friedlich Gefild!
 
Da erhob sich der Alte und reckte sich hoch,
die Gestalt war erhaben und hehr,
der mächtige Arm mit dem Hammer, der flog
zu schmieden Waffe und Wehr.
 
Ich sah des mächtigen Alben Gesicht,
es war Völund, Ivaldis Sohn,
und schwer wie ein Fels war des Hammers Gewicht
und wie Donner dröhnte sein Ton.
 
Geschmiedet hat er wohl tausend Jahr
der Rache furchtbares Schwert;
wenn der Kampf geht um Asgard, so wird es wahr,
daß die Götterwelt einst wird verheert.
 
*
 
Ich blickte mich um, ich sah keinen Wald,
ich sah ein eisernes Haus,
eine düstre Fabrik, wo der Hammer hallt
bei Gestampfe und Rädergebraus.
 
Es rasselte scharf wie Schwert gegen Dolch,
der Boden war rußig und rauh,
und überall sah ich verbittertes Volk,
und es bebte der mächtige Bau.
 
____
Klaus-Rüdiger Utschick:
Gustaf Fröding. Schilf, Schilf, rausche. München 1999 (Anacreon-Verlag)
 
Verwendung meiner eigenen Übersetzungen ist - mit Nennung meines Namens - für kulturelle Zwecke erlaubt. Kontakt: copy@anacreon.de. Klaus-Rüdiger Utschick
Von Klaus Utschick am Sa, 08/12/2018 - 22:35 eingetragen
Zuletzt von Klaus Utschick am Fr, 11/01/2019 - 07:14 bearbeitet
See also
Kommentare