Russia is waging a disgraceful war on Ukraine.     Stand With Ukraine!
  • Rastlös → German translation

Share
Font size
Original lyrics
Swap languages

Rastlös

Ur den kalla vinternatten gryr en morgon,
Himmeln ljusnar trots att solen sover än,
I sin koja vaknar mannen med rimfrost i sitt skägg,
Ännu en slocknad eld för länge sen,
Han har vandrar över ängarna på landet,
Dom som lånat oss smaragderna sin färg.
 
Släck sin törst i kalla källor,
Sjungit med i skogars sång,
Stolt och fri fast vägen varit lång.
 
För han är rastlöst,
Har milen i blodet,
Ganska rotlös,
Hör alltid ropet.
 
I sin barndom var han ganska svår att styra,
Blev en yngling som blev ganska svår att ta,
Röjde sina egna vägen och såg sig sedan om,
Fast han snubblade och slog sig på gång.
 
För han är rastlöst,
Har milen i blodet,
Ganska rotlös,
Hör alltid ropet.
 
Längs de vägar som han vandra fann han kvinnor,
Stanna till och levde lycklig några dar,
Men som floden söker havet,
Bröt han upp och gav sig av,
På en väg av andra önskemål och krav.
 
För han är rastlöst,
Har milen i blodet,
Ganska rotlös,
Hör alltid ropet.
 
Translation

Ruhelos

Aus der kalten Winternacht dämmert ein Morgen,
Der Himmel hellt sich auf, obwohl die Sonne noch schläft,
In seiner Hütte erwacht der Mann mit Raureif im Bart,
Wieder ein vor langer Zeit gelöschtes Feuer,
Er ist über die Wiesen auf dem Land gewandert,
Diejenigen, die uns den Smaragden ihre Farbe geliehen haben.
 
Er löschte seinen Durst in kalten Quellen,
Mitsangst zum Lied der Wälder,
Stolz und frei, obwohl der Weg lang war.
 
Denn er ist ruhelos,
Hat die Meile im Blut,
Ziemlich wurzellos,
Hört immer den Schrei.
 
In seiner Kindheit war er ziemlich schwer zu führen,
Wurde eine Jugend, die ziemlich schwer zu nehmen wurde,
Räumte seinen eigenen Weg und sah sich dann um,
Obwohl er mehrmals unterwegs stolperte und aufschlug.
 
Denn er ist ruhelos,
Hat die Meile im Blut,
Ziemlich wurzellos,
Hört immer den Schrei.
 
Entlang der Wege, die er ging, fand er Frauen,
Blieb und lebte glücklich für ein paar Tagen,
Aber wie der Fluss das Meer sucht,
Er hat sich getrennt und ist gegangen,
Auf einem Weg anderer Wünsche und Ansprüche.
 
Denn er ist unruhig,
Hat die Meile im Blut,
Ziemlich wurzellos,
Hört immer den Schrei.
 
Kaj R. Hansson: Top 3
Comments