Россия ведет позорную войну с Украиной.     Поддержи Украину!
  • Dragspelaren → перевод на Немецкий

Делиться
Размер шрифта
Оригинальный текст
Поменять языки местами

Dragspelaren

Det lilla som växer och sträcker mot solen
i längtan av kärlek o ljus,
så var jag en kille som gick här på gården
och vissla bland bilar och hus.
 
Och jag hade smitt mig en fin melodi
den rullade fram stark och fri
Och jag drömde att farsan var med mig på gårn
och han log när han hörde min låt.
 
Men en vår kom en man med ett dragspel till gårn
och han spela och sjöng som en gud,
han kråmade sig inför öppnade fönster
och bugade flott för en slant.
 
Och tonerna slingra sig uppför fasader
och högt över taken och dom
Ja dom grep mig svävade svävade med
Som en lycklig ballong glad och fri.
 
Och jag skrattade högt han visste precis.
Det var det bästa jag någonsin hört.
Men så gick han sin väg och jag stod ensam kvar,
men du kan inte lämna mig här.
 
Under åren som gått bar jag dragspelarn med mig
och jag hörde hans härliga sång.
Och det barn som var jag han är med varje dag
och den längtan han hade är kvar.
 
Och jag kan inte glömma det var som magi
när han lyfte min längtan i skyn.
Fastän jag vuxit o blitt gamla karln
är han kvar den jag var som ett barn.
 
Och när livet blitt stumt skall jag spela min vals
och jag ska sjunga med allt som jag har.
Och jag ska sjunga fram ljus och det ni inte trodde fanns
och fantasin ja den är kvar.
 
Och ni alla som längtar, kom nu är det dags
nu spelar han dragspel igen.
Fönsterna öppnas och det doftar vår.
Ett två tre. ett två tre. ett två tre. ett två tre...
 
Text och musik: © Bernt Törnblom, 2017
 
Перевод

Der Akkordeonspieler

Ein Steppke, der wächst und sich streckt zu der Sonne
in Sehnsucht nach Liebe und Licht,
so war ich als Junge und streifte im Hofe
und trällerte fröhlich und pfiff.
 
Und ich hatte geschmiedet eine feine Melodie,
die tanzte und hüpfte so frei,
und ich träumte, dass Pappa im Hof war dabei,
und er lächelte, da er hörte mein Lied.
 
Eines Tags im April klang ein Schifferklavier -
ein Spielmann, der sang wie ein Gott!
Und wirbelnd er bog sich vor offenen Fenstern
und dankte behände und flott.
 
Die Töne, die schwebten hinauf die Fassaden
und hoch über Dächer und Dom,
ergriffen mich, fingen mich, und ich schwebte mit,
wie ein Kirmesballon frei und froh.
 
Und ich lachte und prustete, und er wusste genau:
Es war das Beste, was je ich gehört.
Doch er ging seiner Wege, da stand ich allein,
verlassen und etwas verstört.
 
All die Jahre ich trug den Akkordeonspieler mit mir,
und ich hörte seinen herrlichen Sang,
und das Kind, das ich war, war noch immer in mir
und seine Sehnsucht Jahrzehnte lang.
 
Und ich kann nicht vergessen, dass wie von Magie
meine Sehnsucht zum Himmel flog.
Zwar bin ich erwachsen und grau ist mein Haar,
doch das Kind ist noch da, das ich war.
 
Wenn das Leben wird stumm, meinen Walzer ich spiel
und singe, was all ich vermag,
dass ein glimmendes Licht gibt das Unsichtbare frei,
und übrig ist nur Phantasie.
 
So kommt alle her, wenn die Sehnsucht noch brennt,
und hört sein Akkordeonspiel!.
Und die Fenster gehn auf im Duft vom April -
eins zwei drei, eins zwei drei, eins zwei drei, eins zwei drei…
 
Übersetzung © Klaus-Rüdiger Utschick
 
Комментарии